Dark Tranquillity - Damage Done
Efter helt fantastiska Fiction är det lätt att glömma bort Dark Tranquillity's tidigare skivor. Efter att rotat runt lite på nätet och hittat en remastrad version(mixningen låter alltså inte anus längre) av en gammal favvis, Damage Done, tyckte jag minsann det var på sin plats med en liten recension.
Det ska som sagt sägas att det var ett jäkla tag sedan jag lyssnade på Damage Done. Därför blev det extra roligt att slänga på den igen. Inte minst med det nya fantastiska ljudet. Det låter riktigt riktigt bra. Ljudet är klockrent. Och eftersom merparten av låtarna på skivan är så bra, blir man nästan barn på nytt. Lycka.
Inledande Final Resistance är lite av en bomb, ett skolboksexempel på hur riktigt bra göteborgsdöds ska låta. Även Hours past in Exile, (inte minst)Monochromatic Stains, Format C For Cortex och Cathode Ray Sunshine har nog skapat och format många metalcoreband borta i staterna. Det mörka och mystiska regerar som vanligt i Dark Tranquillity's regi. Det är inte lika tydligt som i Fiction, men de ensama och mollstämda piano- och synthslingorna finns där och det har ju alltid vart DT's signum. Influenser(mer än At The Gates då) är otroligt svårt att hitta, Dark Tranquillity är mer eller mindre ensama om vad de gör, i en otroligt urvattnad subgenre. Om inte ensama så i alla fall solklart bäst.
Damage Done är ett mycket vackert exempel på detta. En av de skivor som formade mig i mitt musiklyssnande. Och musikaliskt sett är det precis lika bra nu som det var 2002. Och det kan inget remastrat ljud i världen ändra på. Även om det absolut lägger på ytterligare ett lager stämning. Som om det nu behövdes.
Betyg: 7
Bästa spår: Monochromatic Stains
